måndag 25 maj 2009

Tillsammans är man mindre ensam? My ass.

Ahhh, hat! Är det inte en underbar känsla?
Att hata någon är så klart en väldigt brutal sak att säga, och de flesta av oss erkänner nog inte att de faktiskt ogillar någon så starkt att det gränsar till hat.

Åhhh ljuvliga hat!

Vill ni veta något jag hatar?
Människor som ALDRIG kan vara ensamma. Nu menar jag inte sådana personer som ofrivilligt är ensamma, för de satarna är det bara synd om.
Nej, jag menar amöbor, sådana människor som verkligen klänger sig fast och suger i sig allt levande de kan hitta!

De kan aldrig vara ensamma, utan måste hela tiden vara med andra "kompisar", ett socialt beroendebeteende som antagligen bottnar i äckligt dålig självkänsla och idioti. Patetiskt är bara förstavelsen till det här larviga och extremt lobotomerade sättet att vara på. Vad är det för fel med att tillbringa en endaste minut ensam? Måste man hela tiden umgås med andra och långsamt suga musten ur dem?
Nej, usch för äckelpeckel peeps som detta, länge leve självständigheten!

Sen är det väl inte för mycket begärt att ha lite mer IQ än en guldhamster?

5 kommentarer:

  1. Man behöver inte vara en anonym internetbitch, det är lugnt!

    SvaraRadera
  2. Håller med Daniel, känns som problemet ligger hos dig inte hos andra.

    SvaraRadera
  3. Grow some balls and get laid

    SvaraRadera
  4. Äckliga lilla hora, vad har du fått gjort i ditt liv då?
    Törs inte ens stå för vem du är. EMO TÖNT GÅ OCH SKÄR DIG OCH GRÅT ISTÄLLET

    SvaraRadera
  5. Varför står inte du för vem du är då?

    SvaraRadera